De möts i kvalet

Kvalet till Svenska Hockeyligan (SHL) är en av de mest spännande och avgörande delarna av svensk ishockey. Här får de bästa lagen från HockeyAllsvenskan chansen att ta sig upp till landets högsta liga, medan bottenlagen i SHL kämpar för att stanna kvar. I kvalet möts lag från två olika divisioner – representanter från HockeyAllsvenskan och de sämsta lagen från SHL – i kampen om en plats i SHL.

Systemet för kvalet till SHL innebär att de två sista lagen i SHL, som slutat på plats 13 och 14 i grundserien, spelar mot varandra. I potten ligger då en SHL-plats till nästa säsong. Förloraren åker ur och får spelare i Hockeyallsvenskan.

Spelschemat och matcher – då spelas kvalet

Kvalet till SHL sker normalt i mars-april, efter att grundserierna i SHL och HockeyAllsvenskan har avslutats. Kvalet är uppdelat i olika faser beroende på säsongens struktur, men vanligtvis ser kvalificeringen ut så här:

• Kval från SHL: SHL-säsongen avslutas efter 52 omgångar. Lag som hamnar på plats 1–6 går direkt till slutspelet, medan lag 7–10 spelar play-in för en möjlighet att nå slutspel. De två lag som hamnar längst ner i tabellen, på plats 13 och 14, får kämpa för sin överlevnad i ett playout.
• Kval från HockeyAllsvenskan: Samtidigt pågår kvalspelet i HockeyAllsvenskan. Efter att grundserien avslutats ställs de bäst placerade lagen i HockeyAllsvenskan mot varandra i ett slutspel för att avgöra vilka som ska kvala mot SHL-lagen.

Det exakta spelschemat för matcherna i direktkvalet fastställs efter att grundserierna i SHL och HockeyAllsvenskan avslutats. Matcherna spelas vanligtvis med korta uppehåll under en period av två till tre veckor, vilket ökar både intensiteten och spänningen i kampen om SHL-platserna.

Vad står på spel i kvalet?

Kvalet till SHL handlar inte bara om sportslig framgång utan är även av enorm ekonomisk betydelse för de deltagande klubbarna. En plats i SHL ger bättre förutsättningar genom lukrativa TV-avtal och sponsorkontrakt, vilket kan vara avgörande för en klubbs framtid. De lag som tar sig upp till SHL får del av en väsentligt större marknadsandel och intäktsmöjligheter.

För SHL-lagen som tvingas kvalspela finns en stor risk för degradering och därmed förlorade intäkter. En nedflyttning innebär inte bara förlorad prestige utan också att klubben går miste om de ekonomiska fördelar som SHL erbjuder, vilket kan vara ett hårt slag för klubbar med små ekonomiska marginaler. Vissa lag som åkt ur har haft svårt att snabbt återhämta sig och ta sig tillbaka till SHL, och vissa har stagnerat i HockeyAllsvenskan under flera år.

Rent sportsligt är det utmanande att spela för att hålla sig kvar i SHL. Ett lag som haft en tung säsong i SHL kan gå in i kvalet med skador och brist på självförtroende, vilket gör det svårt att prestera. Samtidigt är de främsta lagen från HockeyAllsvenskan ofta i bra form och högst motiverade, vilket gör kvalet oförutsägbart.

Framtida ambitioner och långsiktig planering påverkas också av kvalresultaten. En plats i SHL innebär ofta större satsningar och investeringar, medan en nedflyttning kan leda till besparingar och en mer begränsad verksamhet. Kvalresultatet kan därmed påverka hela klubbens utveckling och långsiktiga överlevnad.

Ytterligare en faktor som påverkas av kvalet är publikens engagemang och intresse. SHL-lagen drar större publik än lagen i HockeyAllsvenskan. Nedflyttning kan innebära minskat publikintresse, vilket påverkar både biljettintäkterna och klubbens långsiktiga ekonomi. Sponsorintresset minskar också ofta i samband med en nedflyttning, vilket gör kvalspelet till en avgörande punkt för klubbens framtid.